A little, to late...

Skrivet föregående vecka. Men slänger ut det ändå för er som vill uppdatera er lite angående mitt oerhört intressanta liv.
Sittandens i den där tidigare nämnda tvåan. Alfredsson sitter på sin säng och skrattar smått medan ögonen vilar på någon serie som han snackat om, har ännu inte riktigt förstått vad den handlar om, but hey, han ler, och ser nöjd ut, så, ja, det är säkert bra. Lurar i öronen har vi båda, i mina öron ekar The leather nun`s These eyes Cannot lie. Bergman befinner sig i huvudstaden och socialiserar med hennes moder. Säkerligen skönt med lite miljöombyte och sällskapsutbyte, det har gått en vecka och vi har inte dödat varandra ännu, trots att vi varit utan internet och teve hela långa veckan. Fuckin västvärldsfolk som får panikattacker och nervsammanbrott av att inte ha detta tillgängligt. Rastlöshet som panikartat längtar efter extrema lathetsfunktionerande apparaturer. Så, vi bör skaffa en hobby. Funderar på att införskaffa ett extremt stort stenblock som jag kan börja hugga i, denna enorma stenbit lär inte efter åtta veckor bli något extravagant konstnärsstycke. Utan bara en ynklig jävla sten som får plats i fickan. Som Bergman sa, kul att inse att man lika jävla gärna kunnat plockat en sten från marken. That`s true. Så jag lägger nog ner min stenhuggare hobby, faktiskt. Får bli nått annat eftermiddagsnöje, levande installation i våra insynsvänliga fönster kanske?
Här på gatan lägger vi oss i tid och kliver upp med tuppen, när tuppen galt dricker vi pissljummet snabbkaffe och äter fil. Jag är den enda som köper godis hela jävla tiden och börjar känna mig en aning utfryst pga av mitt sockerberoende. De där dömmande blickarna där jag sitter med mitt ballerina paket och saftar in kakorna medan jag pratar, inte pratar, ligger, står, sitter. Nää, nu överdrev jag i vanlig ordning jag har faktiskt bara köpt två choklad kakor och ett ballerinapaket. Shit, jag kommer bli sjukt fit, det är för fan en 50 procents minskning i sockerintag.

Forskningsplanen är i alla fall presenterad. För politiker och beredningsfolk. Safta in lite kulturanalys i de byråkratiska väggarna känns fullständigt lovely.