måndag 12 januari 2009

3 minutes of fame...

Nu har jag lyssnat på samma låt i flera dagar. Om och om igen. Precis som vanligt med andra ord Jag ska inte ens nämna vilken låt det är. Inte för att det skulle framkalla någon slags genans, verkligen inte. Om någon skulle be mig vara med i en musikvideo och improvisera fram en subtil coolhet skulle det definitivt vara till denna låten. Jag skulle ikläda mig ett par schyssta skor, coola brillor och skepparkavaj och liksom dansa framåt på en enslig del av E4an. Försöka se sådär äckligt snygg ut och peka fuck you till alla dom som inte fattar hur jävla tufft det är. Sen skulle jag göra ett sådant där misslyckat move, typ robotdansen för att sedan inse att det enbart förminskade hela coolheten jag försökt frambringa. I slutet av videon skulle jag kick sparka mot kameran så mina byxor spricker, ramla och drämma i armbågen så kärringnerven får sig en törn, sen skulle jag ligga där och skratta på den kalla asfalten. Och känna. Oh my, detta är för fan mitt liv komprimerat till 3 minuter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar