Puss`in`boots...

Idag är ingen vanlig dag för idag är det lillasyster reser till grannlandet för att träffa storasyster dag!

Som jag saknat min älskade lilla storasyster! Hon är den vackraste systern, ever! In your faces!

Sommarjobbslösa studenter...

Rastlösheten gällande frånvaro av sommarjobb börjar göra sig påmind. Jag hade i min hjärna skapat olika projekt som skulle genomföras denna sommar. Vilket i vanlig ordning runnit ut i sanden. Sommaren är förvisso ej över. Dock är de ljusa sommarnätterna snart ett minne blott. Himlen är mörkare nu. För endast någon vecka sedan förbarmade jag mig över mina vita persienner. Nu gråter jag istället inombords när mörkret faller på, alldeles för tidigt. Idag har jag legat i kalles soffa, vi vilade ögonen på vinterviken och klagade över obefintliga skådespelartalanger. Jag har kommit på att jag gnäller oerhört mycket när jag besöker fysikgränd. Kalle kallar mig barnunge. Jag klagar över allt jag inte har, klagar över att det endast finns vatten då jag vill ha cola. Klagar över allt jag gör och inte gör. Även om han skrattar åt mig och tycker jag är en jävla snorunge så tillåter han mig ändå vara det. Jag inbillar mig att jag får komma dit när helst jag vill och bara vara, och det gillar jag. Det är enkelt. Jag gillar det enkla. Som när man skrattar åt att springa upp för en rutschkana och avslutar bestingandet med en fis. Eller när man gungar på en gungbräda fastän man egentligen tycker det är rätt tråkigt.

Ja. Nå fan är jag en barnunge, och nå fan har jag fina vänner som köper det till viss mån.

Repris i brist på annat...

Det var en hängbro. Han visste det, men i hans ögon vaggade den sådär tryggt som endast armarna hos någon man litar på kan göra.


Den andre vädjar om att det förblir en fantasi. Om att stegen aldrig bör tas, om att vinden är den mest opålitliga fienden. Vagga inte, Stå rakt, brukade han säga. Sjung aldrig versen, gläns i refrängen. Var inte en sådan som chansar och förlorar, gör sådant du kan, behärskar, och vinn. Slösa inte dina pengar på dyr öl, köp en drink istället, du blir fortare full.
Sluta stoppa in tröjan innanför byxorna, köp dig en dyr parfym de räcker längre. Sluta tråna efter dem som aldrig någonsin ens skulle himla med ögonen åt dig, det brukade han säga, ofta. Sådär så det skar i hans hjärta - Han som vaggade på bron, han som aldrig stod rakt, han som sjöng falsk då alla andra inväntade refrängen.
Han insåg snart att det var han som levde, alla de där andra de bara väntade, de väntade på refrängen, de njöt inte av den tjeckiska ölen, de klunkade drinkarna och räknade minuterna till fyllan slog till. De köpte dyra parfymer och luktade snart bara nostalgi och gammalt årtionde. De levde kvar, de levde aldrig.
Han levde, han vaggade, han luktade billig "Axe" ena dagen och "dubbeldusch" andra. Han vågade och vann, han vågade och förlorade. Han sa hej till de himlande ögonen och förstod att även hon väntade, hon var en av dem som väntade.

Subtilt och genialt hedrande...