söndag 29 november 2009

To be pushed...

Min blogg är ett jävla skämt. Jag gillar i och för sig skämt. Så låt gå. Idag har det adventsbakats med några av världens bästa människor. Vi tog adventsbaket till en ny nivå. Bordet pryddes av diverse nödvändiga ingredienser, samt en halv flaska whiskey, gamla pizza kartonger, gårdagens öl flaskor. Vi drack glögg, orkade egentligen inte baka trots att vi hypat det hela föregående vecka. Vi ville hellre se på sunes jul och vara bakfulla i fred. Men som de tappra karaktärsfulla individer vi är så tog vi oss i kragen. Lussebullar, kola och polkabräck. Vilka jävla stjärnor vi är. Både jag och bergman led av analklåda så vi tvättade händerna extra noga. Det bör man när man ska baka. Bajspartiklar kan leda till “pinky eye”, har jag hört. Varför man nu skulle stoppa bakverk i ögonen. Men det sägs ju att man äter minst lika mycket med ögonen, så ja.

Tjejer knuffas fortfarande på krogen. Ja, det är helt sant. Det är ett konstigt fenomen tycker jag. Fegt. Som fan. Och jävligt otaktiskt. But hey, vi pissar hellre på våra systrar än på dom som gjort oss illa. För det ingår i den patriarkala strukturen.

Idag har jag julpyntat. Utan att ha pyntat på dynga. Eloge. Morsan hade vart stolt. För hon “jobbar” under principen - “man ska alltid ha så pass städat hemma att man aldrig behöv skämmes om man får främmande”.

Nu ligger jag i soffan och är tjock. Det är en små härlig men än dock riktigt motbjudande känsla. Jag kommer aldrig bli kvitt min fat by heart ambivalens.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar